Att få malignt melanom

Ordet cancer väcker oro hos de flesta människor. Trots att mellan 80 och 85 procent av alla patienter med malignt melanom i huden botas, är varje patient och varje sjukdom unik. Ett cancerbesked blir för de flesta en påminnelse om hur skört livet är – oavsett hur prognosen ser ut.

Att ta emot ett cancerbesked

När du får besked om malignt melanom kan det ofta komma som en överraskning. Det kan kännas både skrämmande och omvälvande att plötsligt inte veta hur framtiden kommer att se ut. För de allra flesta brukar oron minska när behandlingen börjar och framtiden känns mindre oviss.

Ta med dig någon när du ska ta emot beskedet

Ta gärna med dig en anhörig eller vän när du ska ta emot beskedet. Sjukdomen påverkar även de som står dig nära och därför kan det vara bra för dem att få ta del av samma information som du får. En anhörig kan även fungera som känslomässigt stöd om du tycker att beskedet är svårt att ta emot.

Du kan uppleva beskedet på olika sätt

För många kan ett cancerbesked innebära en kris. När man går igenom en kris är det vanligt att uppleva många och starka känslor. Låt krisen få ha sitt förlopp – den kommer att gå över. Efter det akuta skedet kommer lugnare perioder. Hur man känner och vad man upplever är alltid individuellt – det finns inget rätt eller fel.

Stöd och hjälp

Att få stöd och hjälp är extra viktigt om du går igenom en kris. En del vill gärna dela sina upplevelser för att orka med, medan andra helst håller dem för sig själv. Vilka du väljer att berätta för är helt och hållet upp till dig.

Du kan få stöd av en kurator

Även om du helst håller det mesta för dig själv kan det vara skönt att ha någon som kan lyssna och hjälpa dig att bearbeta det du går igenom. Vill du prata med någon utomstående kan du be om att få remiss till en kurator. Kontakta din läkare om du behöver utomstående hjälp.

Ta stöd av anhöriga och vänner

Anhöriga och vänner kan vara ett stort stöd, men var beredd på att även de går igenom en jobbig tid och kan behöva bearbeta sina känslor. De brottas med sin egen oro och rädsla, samtidigt som de stöttar dig i det du går igenom.

Sök stöd hos någon förening

Om du vill veta mer om din sjukdom eller komma i kontakt med andra som går igenom samma sak kan du vända dig till någon av de patientföreningar eller samtalsgrupper som finns. Nedan följer exempel på några av dem.

  • Melanomföreningen är en patientförening där du kan få stöd och hjälp från andra i liknande situation.
  • Ung cancer erbjuder stöd till dig som är mellan 16 och 30 år. Även anhöriga till unga med cancer kan få hjälp: www.ungcancer.se.
  • Cancerfonden har en stöd- och informationslinje som du kan ringa om du vill ha stöd: www.cancerfonden.se
  • Cancerkompisar är en organisation som driver en förmedlingstjänst på nätet där anhöriga får kontakt med andra som är eller har varit i samma situation: www.cancerkompisar.se.

Du har rättigheter som patient

Du har rätt att få ta del av den information du behöver. Var därför inte rädd för att ställa frågor om du vill veta mer om sjukdomen, behandlingen eller något annat. Vården ska se till att du förstår den information du får. Du kan till exempel be om att få viktig information skriftligt om du behöver det.

Du har rätt att välja vilken vård du vill ha

Du har rätt att få information om alla olika metoder för undersökning, vård och behandling som finns i ditt fall. Vilken vård och behandling du vill ha får du välja själv, även om den inte finns på ditt närmaste sjukhus.

Du har rätt att få en ny medicinsk bedömning

Du har rätt till en ny medicinsk bedömning. En ny medicinsk bedömning innebär att en annan läkare undersöker dig. Syftet med en sådan undersökning är du ska kunna känna dig säker på att du får rätt behandling. Ditt landsting är skyldigt att bekosta den nya bedömningen även om du gör den i ett annat landsting.

Du har rätt att klaga

Du har rätt att klaga om du inte är nöjd med den vård som du får. I första hand bör du vända dig direkt till den vårdenhet som du är missnöjd med, eller till den som är verksamhetschef där. I många landsting finns dessutom en patientombudsman som du kan vända dig till.

Så får du vardagen att fungera

Om du har malignt melanom som inte har spridit sig till andra delar av kroppen är det stor chans att du rent fysiskt mår relativt bra, och kan fortsätta leva ditt liv som vanligt. Om cancern har spridit sig till andra delar av din kropp kan du må sämre och till exempel känna dig trött och orkeslös. Oavsett om cancern har spridit sig eller inte, kan du däremot må dåligt psykiskt och till exempel känna dig ledsen, orolig och trött.

Många ifrågasätter sina vanor

Många som har varit sjuka börjar ifrågasätta sina vanor när det kommer till kost, motion och hur de solar. När det kommer till solvanor är det en god idé att vara extra försiktig om du redan har haft malignt melanom.

Prata med en sjuksköterska eller dietist om du vill förändra dina kostvanor

Funderar du på att förändra din kost drastiskt bör du prata med en sjuksköterska eller dietist först.

Motion kan få dig att må bättre

Motion kan vara till hjälp både fysiskt och psykiskt, men det kan vara bra att tänka på att din ork kanske inte är densamma som förut. Känn efter och anpassa motionen utifrån vad du vill och orkar. Motion kan stärka självkänslan, höja humöret, förbättra sömnen och minska risken för stress och depression.

Gör sådant som får dig att må bra

I en period då du kan känna dig deprimerad eller trött är det bra att göra sådant som du mår bra av. Ägna dig åt dina intressen och omge dig av människor som du tycker om.

Att vara anhörig

Ett cancerbesked är inte bara jobbigt för den som är drabbad, utan också för dig som anhörig. Här kan du läsa mer om hur du kan vara ett stöd för den som är drabbad och hur du själv kan få stöd under en jobbig tid.

Bry dig – men lyssna på vad personen själv vill

Det bästa du kan göra för den som är sjuk är att visa att du bryr dig. Var tydlig med att du finns där som ett stöd, men lyssna också in och känn av hur personen själv vill att stödet ska se ut. Hon eller han kan till exempel vilja ha någon att prata med eller någon som följer med till läkarbesöken. Men du kan också vara ett stöd genom att hjälpa personen med mer praktiska saker som till exempel matlagning eller städning. Var inte rädd för att ställa frågor – lita på att personen själv kan sätta gränser för vad och hur mycket hen vill prata om.

Lär dig om sjukdomen

För att du ska kunna vara ett bra stöd är det bra om du lär dig mer om sjukdomen. På så sätt kan du bättre förstå vad din närstående går igenom. Vilka biverkningar kan hen få? Vad innebär behandlingen? Hur ser sjukdomsförloppet ut?

Var beredd på humörsvängningar

Under en cancerbehandling är det vanligt med humörsvängningar och att pendla mellan att ena dagen vara stark och nästa dag trött och svag. Svängningarna är naturliga reaktioner på en jobbig situation, och något som du behöver vara beredd på för att kunna hantera dem på ett bra sätt.

Behåll ditt vardagliga liv och ta hand om dig själv

Försök behålla ditt vardagliga liv så gott det går. Följ dina rutiner och gå till jobbet eller skolan som vanligt. Försök att göra sådant som du tycker om och som får dig att må bra – då orkar du vara ett bättre stöd till den som är sjuk. Men det är en jobbig period som ni går igenom, så tillåt dig också att vara ledsen.

Sök stöd hos andra

Som anhörig kan du få stöd av andra genom till exempel familjesamtal, stödgrupper eller samtal med psykolog.

Uppdaterad: 11-12-2018